2014/11/24

Detta hände

Bad My toppa mitt hår. Hon kapade av det på ett underligt sätt. Fick en uppklippt frippa som var sjukt ojämn och väldigt kort i vissa partier. Såg ut som en fyrtioplusare på 90-talet. Jag grät. Tog saxen och klippte det själv till axlarna. Lugnade ner mig genom att tänka att där försvann ju nästan allt det blekta. Det är yttepytte kvar bara och resten på huvudet är faktiskt min egen färg, som jag vill ha det. Så nu är det bara att låta det växa igen. Känns ändå fräscht. Lite ledsen att jag inte kan göra särskilt många frisyrer av håret bara.

Har varit sängliggandes sedan torsdags. Varit ute två gånger sedan dess? Febrig, hostig, öm i hela kroppen, snorig, kräkt. Allt sånt trevligt. I helgen kom mamma med gamla hemvideos som hon lagt över på dvd-skivor, så det har jag sysselsatt mig med. Hon har fem band till att fixa. Som vi aldrig sett. Ååååh har väntat så länge på detta. Hela livet? Det är så fint att ha, att kunna se sin barndom. Livet var så bekymmerfritt som liten. Det är så lätt att glömma bort, men fyfan vad fint en hade det. Här sovandes med Felix, i mina favvopåslakan med My little pony på.

My tvättar pappas hår.

My i pappas ateljé. 

Minilinn bara några månader.

"En sån boll som man tappar" håller jag tydligen i. 

Alle tre så gladda. 

Oändliga minuter med mig sittandes med Moa. Var ju helt besatt av min lillasyster.

Inte konstigt dock. Asså kolla så söt?? Inte ens tre här, och ungen snackar om allt möjligt hon kan komma på.

Jag fyller sju, alla sjunger men jag vill bara ha min jävla prinsesstårta. Det var det bästa jag visste. Sen tog daimtårta den platsen i mitt hjärta.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar